Pressmeddelande publicerat på www.slu.se 2017-11-22
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.– Vår forskning visar att det kan vara riskfritt att äta svensk insjöfisk inom några årtionden, om vi fortsätter med dagens förebyggande åtgärder. Det handlar inte längre om århundraden, som vi trodde tidigare, säger Kevin Bishop från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.Degerö stormyr utanför Vindeln i Västerbotten. Alla mätningarna av kvicksilvergas gjordes i direkt anslutning till den gröna kupolen, men just denna mätutrustning syns inte på fotot. Fotograf: Jenny Svennås-Gillner, SLU.
Det forskarna nu redovisar är den första massbalansen som har gjorts för kvicksilver i ett myrområde (Degerö stormyr i Västerbotten), dvs. en mätning av samtliga flöden av kvicksilver till och från myren. Studien blev möjlig efter ett nästan tioårigt arbete med att ta fram en utrustning som är tillräckligt känslig för att kunna mäta flöden av kvicksilvergas mellan atmosfären och landskapet. Att tio gånger per sekund under ett års tid ha undersökt huruvida kvicksilvergas flödar in i myren eller ut ifrån den, är i sig en stor teknisk bedrift, men det verkligt anmärkningsvärda är resultaten.
– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.Kvicksilverflöden till och från myren i gram per kvadratkilometer och år. Illustration: Michael Kvick
Med den takt som kvicksilver nu försvinner uppskattar forskarna att allt upplagrat kvicksilver i myren kommer att ha försvunnit inom bara några årtionden, merparten till atmosfären. Det här är mycket goda nyheter, eftersom torvmarker är så förorenade med kvicksilver att de påverkar den fisk som lever nedströms i sjöar och vattendrag.Gädda i sjö i Dalarna. Pike (Esox lucius). Fotograf: Anders Asp, SLU
Det faktum att det inte verkade gå att göra något åt kvicksilversituationen, har gjort det bekvämt att blunda för problemet. Den offentliga uppmärksamheten har hellre lagt fokus på nya föroreningar som kan finnas i miljön, än på det till synes olösliga gamla problemet.
– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.Fotografi från Degerö stormyr. Fotograf: Jenny Svennås-GillnerKontakt Kevin Bishop, professor Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala +46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
Mats B. Nilsson, professor Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå +46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se
Artikeln Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7
SITES Infastruktur på Degerö stormyr Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.En längre intervju med Kevin och Mats finns på SVT.
